Page 19 - (om) det onödigas nödvändighet
P. 19
I Molkom är det där överskottet inte så synligt. När jag går Storgatan från busstationen upp mot centrum har jag en känsla av att vara på en plats som inte vill visa sig, en plats som är tillräcklig i sig själv och inte behöver kokettera för besökare. Denna slutna saklighet är något jag förknippar med folkhemsårens demokratiska funktionalism men som förstås har sina rötter mycket längre tillbaka, i det gamla bondesamhället. I en värld där varenda kommun numera kämpar för att sätta sig på kartan känns det ovanligt.Folk jag pratar med säger såklart att det var annat förr. För fyrtio år sedan hade Molkom två livsmedelsaffärer, post och bank, herr- och damekipering, konditori och bokhandel, jag vet inte allt. Tillräckligheten sträckte sig över de flesta områden i tillvaron. Så är det inte längre. Siffrorna visar att samhället de sista hundrafemtio åren stadigt har sett sin befolkning minska. 1864 hade Nyeds socken nära 6000 invånare; hundra år senare hade den i stort sett halverats. För att nu, efter ytterligare femtio år, ha halverats på nytt.Starka krafter har sakta men säkert dränerat trakten på folk. Emigrationen först. Därefter urbaniseringen och globaliseringen.Å andra sidan, vad begär man? Trots allt har Molkom fortfarande både grundskola och konsumbutik. Kafé och blomsteraffär. Begravningsbyrå och tatueringsstudio. Längre söderut i Sverige skulle ett sådant utbud på en ort av denna storlek vara rena nostalgin. I stora delar av landet drar sig ekonomin tillbaka till de större städerna. De mindre orterna – jag bor själv i en av dem - får allt svårare att motivera sin existens. Att flytta alla människor till städerna vore sannolikt mer kostnadseffektivt än att på konstlad väg hålla liv i dessa byar. Ur ett nationalekonomiskt perspektiv tycks de ha blivit onödiga, överflödiga.Men vad är nödvändigt och vad är inte nödvändigt, egentligen? Jag har kommit till Molkom mitt i sommaren, mitt i semestern, och går omkring i byn i en känsla av att försöka smyga mig inpå den. På hembygdsgården har våffelkafét just öppnat för